Vad var det egentligen som hände? Vart tog jag vägen, mitt i allt kaos. Och nu kan jag inte hitta tillbaka till hon jag en gång var.
4kommentarer
det har flippat ut för mig just nu.
totalt.
jag vill inte äta.
bara träna, gå, svälta.
jag vill ropa på hjälp.
men kan inte.
för vem skulle vilja hjälp någon som mig?
någon som är så jävla intelligent att hon tror att svälta är lösningen på allt?
som tror att allting handlar om att vara skinn och ben med platt mage.
jag ristar in orden, meningarna, figurerna.
in i mitt skinn, tills blodet tillsammans med dem osynliga tårarna.
rinner.
tårarna som jag inte är tillåten att fälla.
så...
det kommer inga.
bara hat.
en jävlans massa självhat.
Mitt förtroende är ärrat. Jag skrattar åt allt jag ser.
Jag föraktar, det vinner i längden.
Jag har gråtit slut alla tårar, jag trodde, men se på mig nu.
Någon slår in spikar i mitt huvud varje natt.
Vaknar varje morgon, hoppas att spegeln har bytt bild.
Skriker varje dag ut min längtan till mig själv.
Jag saknar mig, jag hatar mig, beskyller mig själv för allt.
Ta bort mig, jag fryser.
Vi svartnar, från diamant till kol.
Vi famlar runt i grottor utan lykta, utan ljus. Här finns det bara mörker.
Kan någon visa vägen ut?
Jag kommer till en skiljeväg, jag måste hitta ut. För långt åt fel håll, där finns det inget ljus.
Vem fan vet hur jag hamnat här, flyg bort mig härifrån.
Vi svartnar, från diamant till kol.
Jag föraktar, det vinner i längden.
Jag har gråtit slut alla tårar, jag trodde, men se på mig nu.
Någon slår in spikar i mitt huvud varje natt.
Vaknar varje morgon, hoppas att spegeln har bytt bild.
Skriker varje dag ut min längtan till mig själv.
Jag saknar mig, jag hatar mig, beskyller mig själv för allt.
Ta bort mig, jag fryser.
Vi svartnar, från diamant till kol.
Vi famlar runt i grottor utan lykta, utan ljus. Här finns det bara mörker.
Kan någon visa vägen ut?
Jag kommer till en skiljeväg, jag måste hitta ut. För långt åt fel håll, där finns det inget ljus.
Vem fan vet hur jag hamnat här, flyg bort mig härifrån.
Vi svartnar, från diamant till kol.
4 kommentarer
Joëlle
28 Jan 2012 14:35
:( usch, jag önskar det fanns något jag kunde göra. blir ledsen av att se andra må dåligt. tusen kramar till dig <3
Anna
28 Jan 2012 15:04
Så otroligt klockren text... Vi är många som sitter fast på samma ställe, många som tror att lösningen på alla våra problem är att gå ner ett visst antal kilon, att bära förstora kläder och springa tills vi svimmar. Så fel vi har...
Du kommer att hitta tillbaka till en del av dig själv. Inte till den du var, men till den du vill vara. Livet kommer igen <3
josefine andersson
28 Jan 2012 15:42
jo prisis + att den ena hästen va halt :/
HAHAHAH 'platt fall. tillåt mig skratta.
Julia
29 Jan 2012 00:34
Jag har följt din blogg ett tag nu och jag läser den varje dag, den är jättbra! Men jag önskar att jag kunde göra nåt för dig, hjälpa dig på något sätt... Jag blir så ledsen när jag läser detta för jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till.
Men försök att kämpa, du är väldigt stark som går igenom det här.
Kram! <3
Kommentera