Live fast die young

oj vad det ekar här inne. tomt. liksom mellan de tunga cementväggarna i en stadstunnel. eller något liknande. känner mig konstigt nog glad idag. helt utan anledning? missade förmodligen en riktig rykarfest igår, tack vare oönskat illamående och en sjuk jävla utmattning. men fick i alla fall festat till det i fredags, och fredagen innan det också, då det också blev en rejäl utgång och fy tusan vad kul jag hade. älskade underbara människor och vänner jag har alltså! men alkohol och lite för mycket sömnmedicin går inte riktigt hand i hand har jag märkt.

i vilket fall som så jobbar jag. måndag till fredag. umgås med fina människor och djur mellan det. festar till det då och då, äter någotsånärt bra, lyckats fastna med 1/4 av mitt hår i en sån flug-klibb-hängare och blev tvungen att klippa av det, lite för mycket glass blir det ju såklart också. som lilhurricane själv skrev: innerst inne är jag nog en riktig mental tjockis! hur ont det än gör att säga det, då jag är en bra bit ifrån min s.k normalvikt. men kämpar tappert på. och dagar som den här. vågar jag faktiskt tro på att det bara kan bli bättre, sålänge man tar sig tid att verkligen tro på sig själv. och låta sig själv vila. trots sjuka tankar och prestations ångest.

har en vecka kvar på jobb med extra timmar att jobba igen. sedan får även jag sommarlov, och jag håller tummarna på att det blir värt! lika värt som förra helgen var. annars får jag allt ta tag i folk och dra ut någonstans, lovade ju min bästa thaipöjk (inte med på någon utav bilderna) att jag ska hänga med till Breeze i malmö snart. och sen har jag bestämt att jag ska ta mig tid till att umgås lite mer med mina fina tvillingar och H. det ska nog gå!

det måste gå!

hoppas ni där ute också har det fint, och får vilat ut lite också. att supa skallen av sig är inte alltid lösningen på allt. det vet jag ju själv, fast jag gärna försöker, försöker och försöker igen. 

plus att jag just nu bor med mina bästaste inneboende cissi, simon, tim, bella, mumin, gustav och fiskarna. mamma och pappa är ju i danmark i tre veckor. skönt. att slippa dem då alltså. huho. vad snäll jag är.