Denna smoothie är den absolut bästa jag någonsin druckit! 
Och tro mig, jag har testat minst tusen olika recept, men allt som egentligen behövdes var min egna fantasi och smak! 
Inga recept klår denna! 
 
150-200g valfri frukt/bär (denna gången hade jag ananas, mango & papaya)
2 dl kvarg (Lindahls är bäst enligt mig)
1 dl osötad mandelmjölk
2 msk proteinpulver (selfomninutrition mint choklad eller vanilj är mina favoriter!)
2-3 droppar stevia kanel & vanilj
1 stor matsked crunchy jordnötssmör
 
Kör mixer dansen och sen är den så gott som ready to go! 
 
Mint choklad proteinet tillför en fräsch smak som jag annars tycker saknas, har jag "vanligt" vanilj protein brukar jag droppa i lite stevia pepparmintsdroppar. I like it freeeesh ya know. ;) 
 
Och nu längtar jag ihjäl mig efter mina sommarsmoothies! 
Ananas+honungsmelon: fluffig och underbar!
Endast vattenmelon: slushie! 
Färska söta jordgubbar+lite mandelmjölk+is: sommar så de bara skriker om det! 
Vanilj protein+gul kiwi+yoghurt, 

En perfekt smoothie!

gilla & ogilla 4 kommentarer

Denna smoothie är den absolut bästa jag någonsin druckit! 
Och tro mig, jag har testat minst tusen olika recept, men allt som egentligen behövdes var min egna fantasi och smak! 
Inga recept klår denna! 
 
150-200g valfri frukt/bär (denna gången hade jag ananas, mango & papaya)
2 dl kvarg (Lindahls är bäst enligt mig)
1 dl osötad mandelmjölk
2 msk proteinpulver (selfomninutrition mint choklad eller vanilj är mina favoriter!)
2-3 droppar stevia kanel & vanilj
1 stor matsked crunchy jordnötssmör
 
Kör mixer dansen och sen är den så gott som ready to go! 
 
Mint choklad proteinet tillför en fräsch smak som jag annars tycker saknas, har jag "vanligt" vanilj protein brukar jag droppa i lite stevia pepparmintsdroppar. I like it freeeesh ya know. ;) 
 
Och nu längtar jag ihjäl mig efter mina sommarsmoothies! 
Ananas+honungsmelon: fluffig och underbar!
Endast vattenmelon: slushie! 
Färska söta jordgubbar+lite mandelmjölk+is: sommar så de bara skriker om det! 
Vanilj protein+gul kiwi+yoghurt, 

Trevar försiktigt.
Som att gå på ett minfält. 
Eller på ett golv med krossat glas utspritt, med ögonbindel.
Något håller mig tillbaka.
Hindrar mig från att gå.
Och går jag ändå.
Gör det ont, någonstans, innanför revbenen. 
Någonting är fel. 
Väldigt fel. 

Jag försöker dämpa smärtan och ångesten, försöker få tiden att springa iväg, med hjälp av träning, bakning, musik, läsning och någonstans där emellan tvingar jag mig själv att försöka få klart fotokursen jag läser. 

Men det går inte så bra.
Det kan jag med handen på hjärtat erkänna.
Det går inte alls särskilt bra längre.
Någonting hopar sig.
Samlar sig.
Växer.
Inom mig.
Och det gör ont.

Alkoholen, pillerna, fester, mitt kända aggressiva "stone face" och rökningen var min flykt en gång i tiden. 
Det är den inte längre..
Och vad är jag utan den? 
En "skinny fit" men tom kropp? 
Är det så mitt liv ska se ut? 

Är det meningen att det ska göra såhär ont? 
Alltid? 

För fan vad trött jag är på skiten. 
Fan vad arg jag är på den.
Hon.
Som är jag. 
Som tydligen är så jävla svag att hon inte ens kan ta sig ur ett jävla mående! 

Better to be slapped with the truth than kissed with a lie.

stört En kommentar

Trevar försiktigt.
Som att gå på ett minfält. 
Eller på ett golv med krossat glas utspritt, med ögonbindel.
Något håller mig tillbaka.
Hindrar mig från att gå.
Och går jag ändå.
Gör det ont, någonstans, innanför revbenen. 
Någonting är fel. 
Väldigt fel. 

Jag försöker dämpa smärtan och ångesten, försöker få tiden att springa iväg, med hjälp av träning, bakning, musik, läsning och någonstans där emellan tvingar jag mig själv att försöka få klart fotokursen jag läser. 

Men det går inte så bra.
Det kan jag med handen på hjärtat erkänna.
Det går inte alls särskilt bra längre.
Någonting hopar sig.
Samlar sig.
Växer.
Inom mig.
Och det gör ont.

Alkoholen, pillerna, fester, mitt kända aggressiva "stone face" och rökningen var min flykt en gång i tiden. 
Det är den inte längre..
Och vad är jag utan den? 
En "skinny fit" men tom kropp? 
Är det så mitt liv ska se ut? 

Är det meningen att det ska göra såhär ont? 
Alltid? 

För fan vad trött jag är på skiten. 
Fan vad arg jag är på den.
Hon.
Som är jag. 
Som tydligen är så jävla svag att hon inte ens kan ta sig ur ett jävla mående!