Mådde så bra igår! 

 

Haft två dagar bakom mig som varit fruktansvärda! Mått sämre än vad jag "vanligtvis gör" inte bara psykiskt utan även fysiskt! 

 

Kroppen har strejkat totalt! 🙁

Men igår mådde jag så jävla bra! 

Fått sova ut 2 nätter i rad. Lite svårt då jag har så svårt att varva ner på kvällen men fick fingrarna i några böcker som verkligen intresserar mig

 

(Surprise surprise: kost-och hälsa för både kropp & knopp, på engelska, vilket gör att även om jag är bra engelska måste anstränga mig lite mer än när jag läser på svenska, och det är sånna med "fria" kapitel så jag väljer själv ut vad jag vill läsa först och vad som intresserar mig mest, typ det där med tarmen, magen och alla bakterier, som den artikeln jag fick av dig? Fast väldigt mycket mer avancerad. SJUKT BRA!) 

 

Och har jag dem så har jag lättare varva ner. För jag "måste inte sträckläsa allt" för att förstå. Utan kan slå upp och läsa det jag vill veta för stunden. Sen är allting intressant men vissa ämnen är mer intressanta än andra. 

 

Insåg igår att det jag sysslar med (läser, skriver osv) är typ biologi, haha! 

BIOLOGI! 

Det var typ det enda ämnet jag fick ordentligt godkänt i när jag gick i högstadiet! 

Till och med min lärare (som annars inte var min bästa vän precis) berömde mig då. 

Minns det så väl för blev så glad när jag insåg att jag var faktiskt bra på något! 

Även om det var sjukt klurigt och ibland smått omöjligt att förstå haha. 

 

 

Och det kanske inte är 'brabra' att jag läser för mkt sånt (blir lätt triggad till att vända och vrida på minsta lilla vinkel och vända det till att jag behöver äta bättre/mindre, röra på mig mer, förlora MER i fett procent osv). MEN. Det är bra böcker. Och dem är liksom inriktade på mer "fakta" än dem jag annars brukar läsa som till stor del handlar om att du OCKSÅ ska bränna fett & gå ned i vikt inte BARA bli hälsosam och må bra. 

 

 

 

 

 

Det har stört mig ett bra tag... 

 

Att nästan alla hälsoböcker idag på ett eller annat sätt består till 1/4 av "bränn fett, gå ner i vikt-och/eller midjemått". 

 

 

 

Liksom vad med ren fakta? 

 

Alla BEHÖVER eller VILL kanske INTE läsa allt det där om viktnedgång och blablabla. 

Visst. 

Idag är alldeles för många överviktiga. Men vad med dem som är ohälsosamt underviktiga då? 

Dem som kanske redan har för mycket stirr i skallen om viktnedgång, fett och kalorier (nej du behöver inte ha en ätstörning för det)?

 

Idag är allt om fett/vikt och hälsa alldeles för ihopklumpat. 

Grejen är ju den att det är två HELT skilda saker! 

Viktnedgång är INTE alltid detsamma som hälsa! 

Hälsa är det som sitter både fysiskt och psykiskt. 

Vikt och fettprocent är ju något helt annat! 

Det är inte friskt att företag och även personliga tränare/kostrådgivare får sina klienter och kunder att tro att det hör ihop när det inte gör det! 

 

Är du nu väldigt överviktig och lever ohälsosamt, först DÅ är det relevant att ta och titta på både delarna. 

Men inte ens då ska man ta och plusa ihop dem. För det blir bara fel! 

 
    • Viktnedgång, låg vikt, smal och smärt, låg fett procent, mycket-eller bara synliga muskler, bra kost = hälsa. 
    • Övervikt-eller bara "lite för mycket" hull, den s.k skitmaten, etc = inte hälsosamt. 

Klart att det ovan stämmer! 

 

 

Men precis som att du kan ha en badass kropp som är så snygg att alla vill ha den/dig men sen må  S K I T  inombords. 

 

Kan du också vara överviktig men ändå mår bra psykiskt (även om övervikt fortfarande inte är bra för din fysiska prestation, leder, hjärta, tarmar och mm.).

 

Det ovan låter förmodligen helt fel i mångas öron. 

 

Ser man någon som är överviktig är det ofta tankar som "usch, hen kan ju inte må bra". Och nej, kanske inte helt 100% fysiskt, MEN vad med den personen på gymmet eller ute i löparspåret du ser varje dag med den perfekta (enligt dig eller andra) kroppen?
Hur vet du att hen mår 100% bra inombords? 

 

 

Jag har/är ju själv i den sitsen. 

Där jag fått/får komplimanger utav bara fan för min 'fysik' och prestation. Inte fan mår jag bra psykiskt för det? 

 

 

Det där med hälsa, över-och undervikt, kropp och knopp... 

 

Man ska tänka sig för minst en, gärna tio gånger innan man öppnar sin trut för mycket.

Det är faktiskt ganska svårt att säga exakt vad som är hälsa för ALLA! 

 

 

 

För ingenting är likadant för en som det är för en annan!  

Ett sms som blev en uppsats...

läsvärda inlägg Kommentera

Mådde så bra igår! 

 

Haft två dagar bakom mig som varit fruktansvärda! Mått sämre än vad jag "vanligtvis gör" inte bara psykiskt utan även fysiskt! 

 

Kroppen har strejkat totalt! 🙁

Men igår mådde jag så jävla bra! 

Fått sova ut 2 nätter i rad. Lite svårt då jag har så svårt att varva ner på kvällen men fick fingrarna i några böcker som verkligen intresserar mig

 

(Surprise surprise: kost-och hälsa för både kropp & knopp, på engelska, vilket gör att även om jag är bra engelska måste anstränga mig lite mer än när jag läser på svenska, och det är sånna med "fria" kapitel så jag väljer själv ut vad jag vill läsa först och vad som intresserar mig mest, typ det där med tarmen, magen och alla bakterier, som den artikeln jag fick av dig? Fast väldigt mycket mer avancerad. SJUKT BRA!) 

 

Och har jag dem så har jag lättare varva ner. För jag "måste inte sträckläsa allt" för att förstå. Utan kan slå upp och läsa det jag vill veta för stunden. Sen är allting intressant men vissa ämnen är mer intressanta än andra. 

 

Insåg igår att det jag sysslar med (läser, skriver osv) är typ biologi, haha! 

BIOLOGI! 

Det var typ det enda ämnet jag fick ordentligt godkänt i när jag gick i högstadiet! 

Till och med min lärare (som annars inte var min bästa vän precis) berömde mig då. 

Minns det så väl för blev så glad när jag insåg att jag var faktiskt bra på något! 

Även om det var sjukt klurigt och ibland smått omöjligt att förstå haha. 

 

 

Och det kanske inte är 'brabra' att jag läser för mkt sånt (blir lätt triggad till att vända och vrida på minsta lilla vinkel och vända det till att jag behöver äta bättre/mindre, röra på mig mer, förlora MER i fett procent osv). MEN. Det är bra böcker. Och dem är liksom inriktade på mer "fakta" än dem jag annars brukar läsa som till stor del handlar om att du OCKSÅ ska bränna fett & gå ned i vikt inte BARA bli hälsosam och må bra. 

 

 

 

 

 

Det har stört mig ett bra tag... 

 

Att nästan alla hälsoböcker idag på ett eller annat sätt består till 1/4 av "bränn fett, gå ner i vikt-och/eller midjemått". 

 

 

 

Liksom vad med ren fakta? 

 

Alla BEHÖVER eller VILL kanske INTE läsa allt det där om viktnedgång och blablabla. 

Visst. 

Idag är alldeles för många överviktiga. Men vad med dem som är ohälsosamt underviktiga då? 

Dem som kanske redan har för mycket stirr i skallen om viktnedgång, fett och kalorier (nej du behöver inte ha en ätstörning för det)?

 

Idag är allt om fett/vikt och hälsa alldeles för ihopklumpat. 

Grejen är ju den att det är två HELT skilda saker! 

Viktnedgång är INTE alltid detsamma som hälsa! 

Hälsa är det som sitter både fysiskt och psykiskt. 

Vikt och fettprocent är ju något helt annat! 

Det är inte friskt att företag och även personliga tränare/kostrådgivare får sina klienter och kunder att tro att det hör ihop när det inte gör det! 

 

Är du nu väldigt överviktig och lever ohälsosamt, först DÅ är det relevant att ta och titta på både delarna. 

Men inte ens då ska man ta och plusa ihop dem. För det blir bara fel! 

 
    • Viktnedgång, låg vikt, smal och smärt, låg fett procent, mycket-eller bara synliga muskler, bra kost = hälsa. 
    • Övervikt-eller bara "lite för mycket" hull, den s.k skitmaten, etc = inte hälsosamt. 

Klart att det ovan stämmer! 

 

 

Men precis som att du kan ha en badass kropp som är så snygg att alla vill ha den/dig men sen må  S K I T  inombords. 

 

Kan du också vara överviktig men ändå mår bra psykiskt (även om övervikt fortfarande inte är bra för din fysiska prestation, leder, hjärta, tarmar och mm.).

 

Det ovan låter förmodligen helt fel i mångas öron. 

 

Ser man någon som är överviktig är det ofta tankar som "usch, hen kan ju inte må bra". Och nej, kanske inte helt 100% fysiskt, MEN vad med den personen på gymmet eller ute i löparspåret du ser varje dag med den perfekta (enligt dig eller andra) kroppen?
Hur vet du att hen mår 100% bra inombords? 

 

 

Jag har/är ju själv i den sitsen. 

Där jag fått/får komplimanger utav bara fan för min 'fysik' och prestation. Inte fan mår jag bra psykiskt för det? 

 

 

Det där med hälsa, över-och undervikt, kropp och knopp... 

 

Man ska tänka sig för minst en, gärna tio gånger innan man öppnar sin trut för mycket.

Det är faktiskt ganska svårt att säga exakt vad som är hälsa för ALLA! 

 

 

 

För ingenting är likadant för en som det är för en annan!  

Jag är trött på all bygga/bygga/fitness/bodybuilder-hets. Jag pallar inte gå till gymmet inställd på att "bygga". Så jävla trött på att enbart ha det som mål!
Mina första år på gymmet innebar det, som ett delmål, DET VAR INTE DET HELA MIN TRÄNING KRETSADE RUNT.
Det senaste året har det gjort det.
Och vart har det lett mig?
Inte fan har det gett mig någon jävla träningsglädje över huvud taget!
Snarare ett rejält släng av något man kan kalla ortorexi-liknande beteende.

Den formen av träning är inte frisk någonstans.
Oavsett hur mycket eller högt i klass du ska tävla om sex månader, om två eller tre år.
Det är inte friskt!
Att leva på fitnessmat alla dagar i veckan bara för att ris, kyckling, havregryn, kokosolja, lax, torsk, potatis, FAN VET JAG "bygger muskler", sen att hetsäta varje lördag bara för att det är "cheat day".

Vad hände med balans? DEN RIKTIGA BALANSEN?
Vem fan mår bra av att pressa en BJ, 1/2 kilo godis, thai buffé och skit och mög på en och samma dag?
När du istället kan käka lite av det VARJE DAG?
Dela upp det.
OCH MÅ BRA, både psykiskt och fysiskt!?

Det blir exakt samma kalorimängd i längden ändå, bara det att du delar upp det, slipper socker/fett-chocka kroppen och må skit hela kvällen ev också dagen efter.

Många som äter/lever såhär säger att dem mår bra av det.
Självklart mår dem bra!!!!
Därför dem oftast bara har EN cheat day då dem mår skit. Överlag äter dem ju bra och mår därför också bra.
Men ändå. Det ÄR ett stört beteende. Det är INTE hälsa att vräka i sig 'allt man ser' på en speciell dag bara för att det är 'den enda dagen i veckan då jag får lov att äta skit'.

Det är inte balans. Det är inte hälsa. Och det är definitivt inte nyttigt eller bra för kroppen någonstans!


Nu kommer många att hata mig. Sluta följa mig. Tycka jag snackar skit. Inte vet någonting.
"Bara för att duuuuuuu och diiiiin livsstil råkade hamna lite snett, nu försöker du anklaga OSS (fitness-kretsen) för att göra fel, hon snackar bara bullshit, hon vet ingenting".

Men jo. Faktiskt.
I detta fallet HAR jag rätt.
Detta ÄR INGET bullshit.
Det är den äckliga smutsiga sanningen om mångas så kallade fitness liv.
Hur det är. Hur det fungerar.

Dock tåls att påpeka; att inte alla fitness folk lever såhär.
Med tid och år som gått har många börjat fokusera mer på sin hälsa och börjat bry sig om sin kropp och ändrat mycket på det här.
Vilket jag ser som ett otroligt stort framsteg i fitness/byggar-livsstilen.

Och jag säger inte att ni ALDRIG får äta väldigt-mycket-för-mycket på ett kalas/bröllop, en mysfredaglördag med chips, dipp, godis, filmkväll, i er ensamhet för att ni haft en skit dag, att äta tills det står en upp i halsen och man typ ångrar sig men ändå; det var ju så jävla gott(!!), vad det nu kan vara...

Det gör jag själv ibland?
Sånt händer!
Det är en naturlig del i ALLAS liv. Oavsett vad folk säger, påstår dem något annat, ljuger dem sig blåa bara för att verka bättre/hälsosammare än alla andra.

Men en sak vissa inte fattar är att DET ÄR INGEN JÄVLA TÄVLING!

Vi tävlar väll för fan inte i vardags-livet om vem som är nyttigast/mest fitness/blablabla, gör NI det, ska ni ta en rejäl jävla titt på hur ert liv är, hur ni egentligen mår och vad ni faktiskt håller på med.

En tävling är en tävling.
Det utspelar sig någon eller NÅGRA gånger om året.
Inte 4-7 dagar i veckan!
Ni kommer kollapsa.

Starta om. Livet. Det går faktiskt. Oavsett tidpunkt. Kanske till och med ni ska starta om just precis NU. Exakt detta klockslag.
Inte imorgon. Inte på "måndag för det är nystart ny vecka"

Skitsnack!

Ni kan börja om. När fan som helst.
Tro mig.
Jag gjorde.

Ni kommer må så sjukt jävla mycket bättre.
Efter ett tag.
Beteende som ni fått in i huvudet tar tid att få bort. Lång tid. Det är träning. Träning. Varenda jävla minut. Dag. Vecka. År.

Men det är värt det.
Varenda jävla sekund av kamp.
Är i slutändan värt det.
Alla tårar. Svett. Blod. Leende. Sorg. Glädje. Ångest.
Det är värt det.
Allt.


För att ni kommer få tillbaka ert liv.
Ert liv värt att leva.
Och med detta liv kommer ångest och sorg FORTFARANDE ingå.
Men det är så det funkar.
Livet.
Det är aldrig en spikrak väg med blommor, gains och solsken.
Det har det aldrig varit och kommer aldrig vara för någon. Aldrig.

Men det innebär också MER glädje.
Du kommer känna dig mer tillfreds med din kropp, omgivning och allmänt allt.

Tro mig på mina ord.
Du kommer må bättre.
Mycket bättre!

Nu vill jag inte leka dubbelmoral eller sådär.
Men ja.
Idag körde jag marklyft tills blodet bokstavligttalat rann av händerna på mig, ner på golvet, stången och på mig själv.

Det är INTE för att jag ville vara elak mot min kropp, eller för att jag ville visa alla hur "hardcore" jag är.

Förhårdnader av mycket marklyft.
Dem slits av till slut.
Att jag sen inte pallade springa och torka av 24/7 (prioriterade att skriva klart detta inlägg mellan mina set HAHA tönt) är en rätt självklar sak för mig.
Sådant skitjobb tar jag när jag är KLAR.

Också är det bra med det.
För träning GÖR mig lycklig.
Träning GÖR att jag orkar jobba, leva, och hålla depression, posttraumatisk stress i schack!

Men att låta det ta över mitt huvud och vardag.
Det är inget jag (eller någon över huvudtaget för den delen) mår bra av!

Sånna här vardagliga saker får mig också att må bra. Faktiskt får det mig att må ungefär lika bra som när jag får pumpa, pressa och dra ut kroppen på gymmet.

Snabba men väldigt goda kolhydrater.
Fina vänner som jag haft i många år och som aldrig lämnat min sida fast att jag isolerade mig i många år pga psykiska sjukdomar.
Matlagning, bak och hälsosammare gotte och mat (alltid med plats för det där lilla extra som kallas godispåse, chips, glass eller vad det nu är som passar för stunden).
Fina enkla vardagliga ting, så som inredning, små kökstillbehör (om så bara en sketen liten pepparkvarn), bra böcker etc.
Och ren kärlek i pälsiga underbara format!

You're limited edition. Take some time to think about that

reflektioner En kommentar

Jag är trött på all bygga/bygga/fitness/bodybuilder-hets. Jag pallar inte gå till gymmet inställd på att "bygga". Så jävla trött på att enbart ha det som mål!
Mina första år på gymmet innebar det, som ett delmål, DET VAR INTE DET HELA MIN TRÄNING KRETSADE RUNT.
Det senaste året har det gjort det.
Och vart har det lett mig?
Inte fan har det gett mig någon jävla träningsglädje över huvud taget!
Snarare ett rejält släng av något man kan kalla ortorexi-liknande beteende.

Den formen av träning är inte frisk någonstans.
Oavsett hur mycket eller högt i klass du ska tävla om sex månader, om två eller tre år.
Det är inte friskt!
Att leva på fitnessmat alla dagar i veckan bara för att ris, kyckling, havregryn, kokosolja, lax, torsk, potatis, FAN VET JAG "bygger muskler", sen att hetsäta varje lördag bara för att det är "cheat day".

Vad hände med balans? DEN RIKTIGA BALANSEN?
Vem fan mår bra av att pressa en BJ, 1/2 kilo godis, thai buffé och skit och mög på en och samma dag?
När du istället kan käka lite av det VARJE DAG?
Dela upp det.
OCH MÅ BRA, både psykiskt och fysiskt!?

Det blir exakt samma kalorimängd i längden ändå, bara det att du delar upp det, slipper socker/fett-chocka kroppen och må skit hela kvällen ev också dagen efter.

Många som äter/lever såhär säger att dem mår bra av det.
Självklart mår dem bra!!!!
Därför dem oftast bara har EN cheat day då dem mår skit. Överlag äter dem ju bra och mår därför också bra.
Men ändå. Det ÄR ett stört beteende. Det är INTE hälsa att vräka i sig 'allt man ser' på en speciell dag bara för att det är 'den enda dagen i veckan då jag får lov att äta skit'.

Det är inte balans. Det är inte hälsa. Och det är definitivt inte nyttigt eller bra för kroppen någonstans!


Nu kommer många att hata mig. Sluta följa mig. Tycka jag snackar skit. Inte vet någonting.
"Bara för att duuuuuuu och diiiiin livsstil råkade hamna lite snett, nu försöker du anklaga OSS (fitness-kretsen) för att göra fel, hon snackar bara bullshit, hon vet ingenting".

Men jo. Faktiskt.
I detta fallet HAR jag rätt.
Detta ÄR INGET bullshit.
Det är den äckliga smutsiga sanningen om mångas så kallade fitness liv.
Hur det är. Hur det fungerar.

Dock tåls att påpeka; att inte alla fitness folk lever såhär.
Med tid och år som gått har många börjat fokusera mer på sin hälsa och börjat bry sig om sin kropp och ändrat mycket på det här.
Vilket jag ser som ett otroligt stort framsteg i fitness/byggar-livsstilen.

Och jag säger inte att ni ALDRIG får äta väldigt-mycket-för-mycket på ett kalas/bröllop, en mysfredaglördag med chips, dipp, godis, filmkväll, i er ensamhet för att ni haft en skit dag, att äta tills det står en upp i halsen och man typ ångrar sig men ändå; det var ju så jävla gott(!!), vad det nu kan vara...

Det gör jag själv ibland?
Sånt händer!
Det är en naturlig del i ALLAS liv. Oavsett vad folk säger, påstår dem något annat, ljuger dem sig blåa bara för att verka bättre/hälsosammare än alla andra.

Men en sak vissa inte fattar är att DET ÄR INGEN JÄVLA TÄVLING!

Vi tävlar väll för fan inte i vardags-livet om vem som är nyttigast/mest fitness/blablabla, gör NI det, ska ni ta en rejäl jävla titt på hur ert liv är, hur ni egentligen mår och vad ni faktiskt håller på med.

En tävling är en tävling.
Det utspelar sig någon eller NÅGRA gånger om året.
Inte 4-7 dagar i veckan!
Ni kommer kollapsa.

Starta om. Livet. Det går faktiskt. Oavsett tidpunkt. Kanske till och med ni ska starta om just precis NU. Exakt detta klockslag.
Inte imorgon. Inte på "måndag för det är nystart ny vecka"

Skitsnack!

Ni kan börja om. När fan som helst.
Tro mig.
Jag gjorde.

Ni kommer må så sjukt jävla mycket bättre.
Efter ett tag.
Beteende som ni fått in i huvudet tar tid att få bort. Lång tid. Det är träning. Träning. Varenda jävla minut. Dag. Vecka. År.

Men det är värt det.
Varenda jävla sekund av kamp.
Är i slutändan värt det.
Alla tårar. Svett. Blod. Leende. Sorg. Glädje. Ångest.
Det är värt det.
Allt.


För att ni kommer få tillbaka ert liv.
Ert liv värt att leva.
Och med detta liv kommer ångest och sorg FORTFARANDE ingå.
Men det är så det funkar.
Livet.
Det är aldrig en spikrak väg med blommor, gains och solsken.
Det har det aldrig varit och kommer aldrig vara för någon. Aldrig.

Men det innebär också MER glädje.
Du kommer känna dig mer tillfreds med din kropp, omgivning och allmänt allt.

Tro mig på mina ord.
Du kommer må bättre.
Mycket bättre!

Nu vill jag inte leka dubbelmoral eller sådär.
Men ja.
Idag körde jag marklyft tills blodet bokstavligttalat rann av händerna på mig, ner på golvet, stången och på mig själv.

Det är INTE för att jag ville vara elak mot min kropp, eller för att jag ville visa alla hur "hardcore" jag är.

Förhårdnader av mycket marklyft.
Dem slits av till slut.
Att jag sen inte pallade springa och torka av 24/7 (prioriterade att skriva klart detta inlägg mellan mina set HAHA tönt) är en rätt självklar sak för mig.
Sådant skitjobb tar jag när jag är KLAR.

Också är det bra med det.
För träning GÖR mig lycklig.
Träning GÖR att jag orkar jobba, leva, och hålla depression, posttraumatisk stress i schack!

Men att låta det ta över mitt huvud och vardag.
Det är inget jag (eller någon över huvudtaget för den delen) mår bra av!

Sånna här vardagliga saker får mig också att må bra. Faktiskt får det mig att må ungefär lika bra som när jag får pumpa, pressa och dra ut kroppen på gymmet.

Snabba men väldigt goda kolhydrater.
Fina vänner som jag haft i många år och som aldrig lämnat min sida fast att jag isolerade mig i många år pga psykiska sjukdomar.
Matlagning, bak och hälsosammare gotte och mat (alltid med plats för det där lilla extra som kallas godispåse, chips, glass eller vad det nu är som passar för stunden).
Fina enkla vardagliga ting, så som inredning, små kökstillbehör (om så bara en sketen liten pepparkvarn), bra böcker etc.
Och ren kärlek i pälsiga underbara format!