Insåg också precis att jag fortfarande är ’där’… 

Jag tycker bara jag förtjänar uppskattning, att bli älskad och omtyckt så länge det går bra för mig. 

Så fort det börjar gå sämre eller blir dåligt igen,

då är jag helt plötsligt bara skit under någons jävla sko igen. 

 

 
 

 

Jag kanske är en ”för snäll” människa majoriteten av tiden. 

Men det betyder inte jag är dum! 

Och jag lägger märke till mer än vad många tror. 

Jag vet bara när det är läge att hålla käften stängd,

och även när det inte är det.

När det är värt att lägga min energi på,

och när det inte är det

 

 
 

Kommentera

Publiceras ej