Live fast die young

har alltid varit sådan att jag tycker folk som klagar på "mens mage" överdriver en smula. vad jag menar är följande. att så mycket kan väll ändå inte en mage svullna upp och värka för lite blod som vill ut?

ber hemskt mycket om ursäkt från och med nu. ska aldrig mer säga aldrig. igår hade jag verkligen denna "berömda" mage utav bara helvete. dock kom smärtan bara emellanåt. men då fick jag också ligga / sitta i sånna sjuka ställningar att man hade kunnat tro jag var ett riktigt sick-o'.

var ute och rökade i uterummet när smärtan slog till. och jag av ren reflex snurrar runt tre varv, på tå och hukad. när jag sedan kom in tittar pappa på mig och rynkar på ögonbrynen; "ska du börja dansa balett igen?"

så ni icke-feminina läsare (de få jag har) lär med all säkerhet lämna denna blogg efter detta inlägget. men liksom. efter nästan tre års uppehåll pga undervikt så är jag faktiskt glad över att ha skitet igen. ändå är jag inte ens i normal vikt än. jag gillar min kropp!